Julen 2017 närmar sig. I Sverige antas att julhandeln kommer att slå nya rekord, 80 miljarder eller ännu mer kommer vi att handla för.

Detta visar att många i Sverige har det väldigt bra ekonomiskt. Det har funnits dåliga tider också, många gånger.

 

Många här uppe i norr vill kalla 1902 ett nödår och det skulle komma fler. Redan två år senare, 1904, var vi där igen. I maj månad var väderleken kall och blåsig, igår föll snön. Västra kvarken rev i början av förra veckan och är nu full av drivis. Fisket har inte kommit igång då åtskilliga av våra vikar och sund fortfarande är isbelagda. Meteorlogerna förklarar kölden i maj med att ett oväderscentrum ligger över Finland, vilket föranleder nordliga stormar som för ner den starka kylan från polartrakterna över norra och östra Sverige. Dessutom har nederbörden varit onormalt riklig. Detta kan komma att pågå fram till midsommar.

Vi kan dock inte jämföra detta år med nödåret 1867 som var något alldeles exceptionellt i fråga om kyla.

 

Kylan höll i sig och med facit i hand får vi kalla detta år froståret 1904. Det som drabbades värst var vår basföda rotfrukterna, men även skadorna på säden var stor. När kornet skulle malas i kvarnen kom man underfund med att kornet hade så tjock "såda" utanpå själva kärnan att man av en tunna korn endast utvann 25-30 kg. mjöl. Inom Skellefteå socken tröskades 50 skylar kornsäd. Av dessa utvanns två tunnor korn, som vid förmalningen lämnade 45 kg. ätbart mjöl, 25 kg. svinmjöl, resten bestod av s.k. sådar . Det är inte svårt att fatta att en jordbrukare inte fick mycket över efter ett års hårt arbete.

Trots detta har det alltid funnits en klick som haft allt de behövt och mer därtill, i generationer, utan att lyfta ett finger.

 

Här kan du läsa hur det absoluta toppskiktet i landet firade sin jul och framförallt, vad fick man för julklappar?