× Boräntor Kriminellt kunglig jul
terminal hillskär

Onsdagen den 6 november hade Holmsunds S-förening inbjudit till en information kring den utbyggnad av Umeå hamn som just nu pågår. Inbjudna att berätta om vad som händer nu och i framtiden samt att svara på Holmsundsbornas frågor var Tomas, Viktoria och Bertil.
Det förutsattes antagligen att dessa personer var välkända av allmänheten eftersom en närmare presentation av deras funktion i dessa projekt inte gavs. Egna efterforskningar gav följande resultat:

Tomas Sikström, infrastrukturstrateg INAB.
Viktoria Larsson, hamningenjör.
Bertil Hammarstedt, vd Umeå Hamn Aktiebolag, vd Kvarken Link.

Jag hoppas det blev rätt.

 

Det finns många anledningar till den stora satsningen på 1.4 miljarder under 4 år som nu kommit nu kommit till stånd.

Under de kommande åren väntas en stigande världshandel. Med den stora miljödebatt som nu pågår är sjöfarten ett miljövänligt transportalternativ för stora mängder gods över långa avstånd.


Umeå hamn ingick 2011 i ett transeuropeiskt transportnätverk kallat TEN-T där 27 medlemsländer ingår. Medlemskapet i detta nätverk innebär att hamnarna måste hålla en viss standard för att få stanna kvar i nätverket. En av fördelarna med att tillhöra denna gemenskap är möjligheten till ekonomiska bidrag vid t.ex. investeringar.

 

Transportnätverket TENT-T innefattar även järnvägs- och landsvägstransporter eller gummihjulstransporter som dessa nu kallas. För Holmsunds del innebär det att den nuvarande bangården kommer bort.
bangård

Under alla år har oljudet vid växlingar av vagnar på bangården varit störande för kringboende. Dessutom har tågset under långa tider blockerat någon av de två överfarter som finns. Dessa problem kommer att upphöra när bangården flyttas ut till Hillskär.

Någon undrade hur många spår det kommer det att bli kvar efter flytten?

 

Svaret blev

-Inga!

Nu uppstod en total förvirring. Skulle inte tågen gå ut till Hillskär?

-Jodå, det ska bli ett spår för persontrafik

-Sedan tillkommer ett spår för trafikverkets arbetsfordon och sedan ett spår ut till Hillskär.

Det har sagts att det skulle bli ett spår genom Holmsund ut till Hillskär men detta kanske är en missuppfattning.

Framtiden får väl utvisa hur det blir.

tåg train

Ytterligare en anledning till att flytta bangården är den olämpliga placeringen med tanke på de långa tågset på 780 meter, som kommer att trafikera banan.

Lutningen upp mot Lövöbacken är ganska kraftig vilket vintertid kan innebära svårigheter att från stillastående ta sig upp för backen.


Mellan nuvarande bangård och Lövöbacken kommer eventuellt ett resecentrum att placeras. Var är ännu inte beslutat. Skillnaden mellan en järnvägsstation och ett resecentrum är att den senare innefattar tåg, busstation, taxi och parkeringar för att underlätta övergångar mellan olika trafikslag.

Hur kommer detta att rymmas på den föreslagna sträckan?

Nu förstår jag varför placeringen är oklar.


Det trasiga staket som nu löper längs bangården kommer att bytas ut. Ett nytt självmordsstaket kommer att uppföras!

Om uttrycket självmordsstaket innebär att förhindra människor från att gena över bangården och krypa under vagnar, eller om det blir elektrifierat så folk dör om de tar i det känner jag inte till.

industriområde lövön

Efter den beskrivning som gavs kan jag tänka mig området så här.

Vi lämnar Lövöbacken och åker vidare mot Lövö industriområde. Här kommer ett ca. 100 ha stort industriområde att iordningställas. Här kommer det att bli Umeås bästa industritomter med järnvägsanslutning.

 

crossing övergång

En fråga som under årtionden debatterats i Holmsund är önskemål om en planfri övergång vid Centralskolan. Överfarten är hårt trafikerad av cyklister och gångtrafikanter. Denna fråga verkar nu äntligen komma till sin lösning.

Mängder av förslag om hur detta skall lösas har cirkulerat. Trafikverket ville sätta upp bommar vilket kommunen motsatte sig.

 

Man har tittat på en gångbro över järnvägen, vilken kommer att bli för utrymmeskrävande.

För att få ett säkerhetsavstånd till den strömförande kontaktledningen behöver bron vara 7-8 meter hög vilket kräver av- och påfartsramper med en längd av 150-200 meter för att vara handikappvänliga.

sporthall idrottshall

Detta är en idrottshall.

Ett annat alternativ är en gång- och cykeltunnel under järnvägen och holmsundsvägen vid nuvarande överfart. Problemet här är den minst sagt skitfula idrottshall som uppförts i närheten och som står lite i vägen för de planerna.

Jag ser inte detta som ett problem. Riv och gör om. Det har vi sett flera exempel på tidigare inom Umeå kommun som måste vara Sveriges rikaste kommun, utom då det gäller barn- och äldreomsorg förstås.

 

Den icke planfria övergång som ligger vid vad vi kallar sjuan ville trafikverket plocka bort. Ett annat förslag var att förse den med bommar. Överfarten går dock över flera spår vilket innebär att den inte får vara bomförsedd. Därför kommer övergången förmodligen att flyttas längre upp mot Lövöbacken där järnvägen övergått till enkelspår.


Även en utbyggnad av järnvägens signalsystem, som idag upphör vid Lövöbacken, är nödvändig. Kostnaderna för detta beräknas till ca: 40-50 miljoner vilket betalas av en näringslivspott.

 

liner export

Umeå hamn tillhör även en grupp som kallas brohamnar vilket innebär en förbindelse till ett annat land som är viktig för den allmänna samfärdseln över nationsgränser.

 

Effektivisering av godshanteringen är av största betydelse. Som exempel kan nämnas att 20% av tillverkningskostnaden för en linerrulle är fraktkostnader. Detta är anledningen till att containerhamnen kommer att flyttas till pirkajen i inre hamnen. Pirkajen kommer att utökas med 50-60.000 kvm. vilket innebär att container- och ro-ro-fartyg kan ligga nära varandra.

Hamningenjören Viktoria Larsson höll, även om hon saknade ett pekdon i någon form, en intressant redogörelse över hur själva hamnområdet kommer att utvecklas och förändras.

I det sammanhanget ställde jag frågan om hur det strövområde som omgärdar den s.k. lagunen kommer att påverkas.

lagunen

Området är mycket populärt bland t.ex. hundägare och allmänhet i övrigt som uppskattar en promenad i det allra yttersta havsbandet..

Kommer allmänheten att ha tillträde till detta område i framtiden?

Jag hade nöjt mig med ett ja eller nej. Mikrofonen överlämnades till Bertil Hammarstedt som sa så här:

 

"Det här är ett verksamhetsområde.

Det vi kommer att göra nu är att successivt lägga dit muddermassor för det första. För det andra kommer en stor del av transporterna att gå där. Det här är ett framtida lagerutrymme en verksamhetsyta som vi kommer att använda till tunga transporter vindkraftverk och annat.

 

Den största och svåraste uppgiften som vi har det är att se till att vi får tillräckligt med lagerytor. Vi har lyckats få flera transportbåtar upp till Holmsund tack vare att vi har...vi fyllde ut på södra Hillskär i fjol.

I år har vi fyllt ut E12 pölen och vi har ett par förslag till att fylla ut men det är fortfarande för lite.

 

Jag har respekt för att många vill promenera där ute men vi har också att välja....

 

Det kommer att vara mycket väldigt tunga transporter och jag är dödsförskräckt när jag på vintern och det är lite snöstorm kör ut till Hillskär.

Vi vet ju än inte på vilket sätt vi skall kunna tillgodose det här med att ha kvar promenadstråket men vägen ut till Hillskär den är livsfarlig. Ni har inte reflexer på er och hunden radar ut vid bilarna.

Det är ett väldigt farligt promenadstråk från ska vi säga Patholmsviken och ut, vi har diskuterat vad ska vi göra med det här.

I början så krävde Umeå kommun... det var väl Tomas på (ohörbart) att Trafikverket skulle bygga en gång och cykelväg. Det sa man nej till.

 

I och med att vi gör det här transportstråket framförallt för SCA så kommer det aldrig att kunna bli en gång och cykelväg ut till Hillskär. Ska ni ut till Hillskär ta på er reflexer åtminstone när det är vinter.

Men som sagt var det kommer att bli svårare att komma dit ut för att vi är skyldiga att hålla järnvägen instängslad och den här plätten som ni har sett när ni går ut den ska ju då asfalteras och spårläggas i maj för att vi sedan då sluter stängslet någon gång före midsommar nästa år (2020)."

 


 

Jag tolkar svaret på min fråga som ett:

Nej, området kommer inte att bli tillgängligt för allmänheten i framtiden.

Passa på att ta en promenad i det allra yttersta havsbandet innan det är för sent.

 

fjärdgrund

oljehamn hillskär

Även oljekajen är gammal och sliten och kommer att ersättas med en ny s.k. energikaj, förberedd för andra energislag.

utfyllning

Här får resterna av det gamla lasarettet sin sista vila.

E12 pölen, som Bertil tidigare nämnde, är snart igenfylld.

Som fyllnadsmassor har man använt det gamla lasarettet i Umeå som nu fått sin sista vila här. Passerar du förbi platsen kan du höra jämmerropen som fortfarande sitter kvar i väggarna.

Området kan nyttjas som lagerytor för t.ex. vindkraftverk och husmoduler.


Den befintliga E12 ut till färjan kommer att flyttas något längre västerut. Längst ut mot havet kommer en ny internväg att anläggas, endast avsedd för hamnens godstrafik mellan inre hamnen och färjan.

Färjterminalen byggs om och handikappanpassas med nya ramper, rullbanor m.m.
Kösystemet för ombordkörning på färjan uppdelas i sju filer.
Ankommande trafik kan komma att vinkas in i en ny byggnad för alkoholkontroll.

Den nya färjan kommer att bli längre än den nuvarande vilket medför att en dykdalb kommer att placeras 15-20 meter ut från befintlig kaj.

containerhamn

Containerhamnen

Som jag tidigare nämnde kommer containerhamnen på Gustavsudde att flyttas till inre hamnen. I containerhamnen kommer tre magasin för trävaror att byggas.


Även en verkstad för hamnens fordon kommer att uppföras, var vet jag inte.
Under byggnation är även en ny kaj för kustbevakningen.

konstverk

Förhoppningsvis kommer järnställningen som är belamrad med mängder av tingeltangel, och som antagligen kostat skattebetalarna åtskilligt, att knuffas ner i havet och överfyllas.

(eget önskemål).


Efter en mycket intressant redogörelse kom mängder av frågor från den samlade allmänheten. Allt från miljöpåverkan som buller, vattengrumling vid muddring till trafiksituationen, cykel- gångtrafik, järnvägsövergångar, den nya färjan m.m.

 

En annan fråga från allmänheten var hur trafiken till och från färjläget ska lösas?

Det känns som vi är tillbaka till ruta ett då all trafik till och från färjan passerade genom Umeå hamn.

 

Jag har känslan av att Umeå hamn helst skulle vilja stänga vägen ut till Hillskär redan vid Patholmsviken då allmänheten inte längre har någon anledning att åka ut dit, om man inte tar färjan över till Vasa förstås.

Ett klart besked från Bertil var att det aldrig kommer att bli en cykel och gångväg ut till Hillskär.

scaskog

Jag instämmer helt med Bertil att vägen ut till Hillskär är fullständigt livsfarlig, vilken den varit sedan den byggdes.

Den trafikeras av mycket tung trafik som ska samsas med en hel del cyklister och fotgängare. Som du ser finns det inte mycket utrymme över för vare sig cyklister eller fotgängare.

 

Vissa yrkeschaufförer har förstånd att hålla ut vid passage av dessa, andra inte. Ibland finns det inte utrymme, vid möten, att passera på ett säkert avstånd.

 

När långtradare, oljebilar och andra tunga fordon swishar förbi är det lätt att tappa balansen i det vinddrag som uppstår. Det är inte svårt att föreställa sig vad som händer om någon ramlar och det kommer ett efterföljande fordon.

Föreställ dig samtidigt hur det ser ut vintertid med snövallar på vägens båda sidor, då finns det absolut ingen plats för annat än fordon.

sverigelede

Cyklister som anländer med färjan möts av skyltar som talar om att

"Här börjar SVERIGELEDEN".

 

Det första som erbjuds dessa är alltså att fortsatta färden på en fullständigt livsfarlig väg.

Det är Svenska Cykelsällskapet som står för den bedriften.

 

Sällskapet kan omöjligen ha befunnit sig på platsen för att bilda sig en uppfattning om de förhållanden som råder där.

 

Bertil nämner även oförmågan att använda reflexer bland trafikanterna. När snön fallit ljusnar det lite längs vägarna men det är absolut ingen ursäkt för att inte använda reflexer. Att vuxna människor ger sig ut i höstmörkret, många gånger helt mörkklädda, är för mig obegripligt. Dessa förtjänar helt enkelt att bli överkörda. Det enda tråkiga i sammanhanget är att det är fordonsföraren som får stå till svars.

Önskemål framfördes om en cykel och gångbana mellan Holmsund och Umeå. Jag kan inte se det som en prioriterad fråga då Holmsunds- och Obbolavägen är raka och breda som landningsbanor med väggrenar i storleken av mindre vägar. Dessutom har ytterligare trafiksäkerhetshöjande åtgärder vidtagits då hastighetsgränsen sänkts till 80 km/tim. Detta har förvandlat dessa vägar till cykel och gångbanor med möjlig fordonstrafik.


När du håller den lagstadgade hastigheten efter dessa vägar dröjer det inte länge förrän du blir omkörd. Dessutom med outtalade krav från andra bilister på att du ska hålla dig längst ut på väggrenen eftersom det går så sakta. Väggrenar är dock inte avsedda som körbanor.


Den här hastighetssänkningen kommer att få precis motsatt effekt. Bilisterna kommer nu att bli ögontjänare. Mellan hastighetskamerorna kommer hastigheterna att öka betydligt.

Du kanske kommer ihåg Bertils oavslutade mening rörande promenadstråket runt lagunen "Jag har respekt för att många vill promenera där ute men vi har också att välja...."
Jag vill inte lägga ord i andras mun men meningen kanske skulle avslutats med "...mellan en utbyggd infrastruktur eller ett gångstråk för allmänheten."


De investeringar som nu pågår i hamnen och på Obbolasidan är det bästa som kunnat hända i våra samhällen. Men allt har sitt pris.

På Obbolasidan besväras fastighetsägarna av fabriksutbyggnaderna och på Holmsundssidan övertar hamnen ännu ett markområde.

Till detta kommer ännu mera buller och ännu mera tung trafik.

 

Utan dessa investeringar hade vi på sikt kunnat se en total nedsläckning av samhället, då är inte valet svårt.


Hamnarna, en gång var de 5 st. Holmsund, Obbola, Sandvik, Djupvik och Umeå uthamn, har varit hjärtat i vårt samhälle.

När isbrytaren anlände på våren var det rena julafton. Efter att under vintern ha arbetat med skogsarbeten någonstans i länet kunde man äntligen komma hem.

Nu kunde industrierna exportera sina produkter av trävaror och massa. Produktionen ökade och arbetslösheten minskade, livet vände åter.

Avslutningsvis tar vi en snabbtitt på hamnens historia.

 

1919

Under det här året kommer vi att förlora vårat gamla kära Sibirien.

När tid fanns samlades unga och gamla för att meta abborre från bryggorna eller bada i viken. Här växte den ena skötboden efter den andra upp. Smeden Söderqvist, Forsberg och allt vad de hette hade sina segelbåtar här. Många hade också sina roddbåtar liggande här som man använde när man ville ro ut till något skär.

 

Holmsunds ab hade även sin pråmslip förlagd här. Sommar som vinter fanns alltid ett stort antal pråmar uppdragna för reparation.

Under senare tid lade man ut en räls från Holmsunds kolugn och byggde ett magasin i Sibirien för att lagra den terpentin och tjära som framställdes i kolugnen.

Denna idyll, strax söder om Holmsunds kyrka närmast kyrkogården, har försvunnit.

 

De fartyg som kan ta sig upp efter älven till Umeå stad blir allt mindre p.g.a. att älven slammas allt mer igen. Detta har medfört funderingar om att flytta hamnen till Holmsund.

umeå hamn

Förra året inspekterade hamninspektionens ordförande Gustav Rosén och kapten M. Nordgren det område som skall bli Umeå hamn. Efter många om och men beslöts att Umeå stad kommer att uppföra en hamnanläggning på platsen.

Sibirien kommer att bli Umeå hamn.

 

Umeå stad hörde av sig med en förfrågan till markägaren Holmsunds AB om köp av marken. Dessa ville inte gärna bli av med marken eftersom bolagets utrymme redan var ansträngt. Då lagen om att allmänhetens bästa går före den enskildes, fick man finna sig i att avhända sig marken.

Beslut togs att anlägga en ny pråmslip i Patronsviken. Pråmslipen i Sibirien låg på behändigt avstånd från Holmsunds hamn i vilken ett stort antal pråmar nyttjades för lastning av fartyg. Nu måste pråmarna bogseras dubbelt så långt till den nya pråmslipen i Patronsviken vilket inte bolaget var så glada åt.

 

I september det här året påbörjades arbetet med den nya hamnen. Det var Allmänna Ingenjörsbyrån under ledning av A. Cronström och med ingenjör Gustav Blom som arbetschef som fick uppdraget att utföra arbetet.

 

Att från en stenstrand bygga en hamnanläggning för större fartyg kräver enorma mängder fyllnadsmaterial.

På kajen kommer att uppföras ett större magasin för vilket entreprenörer blir herrar August och Magnus Lundberg samt Östlund i Obbola by. Umeå stad har även utarrenderat en tomt för kommissionär John Wikberg där en villa för eget behov kommer att uppföras.

En enskild person från Holmsund kommer även att uppföra en hotellbyggnad på en arrenderad tomt i området.

Hamnen har hittills kostat 1,4 miljoner kronor.

 

I dag spenderas 1,4 miljarder under 4 år på hamnutbyggnaden.

hamn djupvik

Under efterföljande år hände inte så mycket mer i hamnen. Djupvik fortsatte som tidigare att vara utlastningshamn för Scharins senare Bowaters. Massautlastningen fortsatte som tidigare på Obbolasidan. Även utskeppningen av trävaror fortsatte som förut i Sandvik och Holmsund.

gustav holmqvist

När en liten man med stora visioner anställdes i maj 1949 började det hända saker.

Hamnkapten Gustav Holmqvist hade visionen om att utveckla Umeå uthamn, som den då kallades, till en norrländsk centralhamn öppen året runt.

umeå hamn

En första etapp av en ny kaj för 3,3 miljoner påbörjades 1958. Den nya kajen skulle få en längd av 219 meter med ett djup av 9 meter.

export liner

Umeå hamn utvecklades in på 1960-talet till en av de modernaste och mest mekaniserade i landet och Europa. Vid årsskiftet 1976/77 hade i runt tal 144 milj. kr. investerats under de senaste 20 åren i hamnanläggningen.

utfyllnad

Stor energi har hela tiden lagts ner på att utvidga markområdet som mångdubblats sedan det, bland kossorna, inspekterades av landshövding Gustav Rosén.

oljedepå

I början av 1950-talet förvärvades Stormskär och 1956 påbörjades en bil- och järnvägsbank till ön.

På Stormskär började oljecisterner växa upp som svampar ur jorden. Du kanske kommer ihåg IC/OK, Shell, Esso, Caltex, Gulf och allt vad de hette.

Oljehamnen invigs 1958 och året efter inviger BP sin anläggning.

 

Efter att ha erövrat Stormskär spränger, fyller och muddrar sig Gustav vidare ut mot Hillskären, till stora och lilla Truthällan där nu de sista? utfyllningarna görs.

 


 

Vi får vara tacksamma för de mångmiljard investeringar som nu pågår i Holmsund och Obbola i vilka vi med tillförsikt kan se en ljus framtid för våra samhällen de kommande 100 åren.

 

Leslie Dobbing

i november 2019

Tänkvärt!